Livet ska levas hela livet!

Bild 2 i Paint

 

I Stockholm och i Sverige lever vi allt längre och lägger fler friska år till livet. Det är något att glädjas åt och att ta vara på. I dag är tiden efter pension nästan en tredjedel av livet. Alla är vi olika och det finns säkert lika många tankar om vilka viktiga saker som ska göras som det finns årsrika personer. Idag finns många som har mycket mer att ge i arbetslivet och gärna skulle vilja jobba kvar efter 67 år. Andra tycker att den nya frihetstiden inträder när de slipper gå till arbetet och ser äntligen möjligheten att hinna med sina intressen. Det är dock viktigt att komma ihåg att när den dagen kommer när man behöver stöd och hjälp och vill flytta till ett boende , ja då ska den möjligheten finnas där. Då måste man få fortsätta att vara den person som man är och vill vara. Att  få fortsätta att odla sina intressen, att äta god mat  och att man får välja på olika maträtter det är bara några av de saker som gör livet så mycket roligare . Den som har ett husdjur ska självklart också få ta med det till den nya bostaden. Ja listan kan göras lång på allt som är precis lika viktigt i livet även om man behöver stöd och hjälp av andra. I veckan startade Folkpartiets äldrekampanj gå in och läs mer på www.stockholmsbloggen.se/mormor Jag har också lett en grupp som arbetat fram ett äldreprogram för Folkpartiet i Stockholm som du kan läsa här. När vi föds är vi alla lika. Med åren utvecklas vi till unika individer med vår egen personlighet och vilja. Ju äldre vi blir desto mer unika blir vi.

Gärna fler poliser, men också mer samarbete

Det är bra att det blir fler poliser i Tensta och Rinkeby, men för att vi ska lyckas med att minska kriminalitet och missbruk är inte detta den enda lösningen. De är en del i ett mycket viktigt pussel.

I morse väcktes många av nyheten att Stockholmspolisen ska satsa extra på Tensta och Rinkeby. Successivt kommer det att bli 50 fler poliser, som en förstärkning till dagens 25. Det är en bra satsning, eftersom många invånare och företagare i Tensta länge har efterlyst fler synliga poliser. Men det krävs att den går hand i hand med alla de insatser som bedrivs av andra aktörer ute i stadsdelarna.

Poliser behövs för att få stopp på den kriminella verksamheten, men det finns också en verklighet såväl före som efter gripandet, som alla vi andra jobbar med. Den sociala insatsgruppen för unga vuxna som finns i Spånga-Tensta är ett utmärkt exempel på detta arbete. Den vänder sig just till de unga som tidigare varit föremål för polisens insatser. Genom coachning och stöd till arbete, bostad och studier lämnar de kriminalitet och utanförskap. Men det är bara en väg bland många.

För oss i Spånga-Tensta handlar det om att arbeta långsiktigt: alltifrån föräldrautbildningar för småbarnsföräldrar till bra fritidsverksamhet för barn och ungdomar. Vi sätter in snabba insatser när någon minderårig påträffats drogpåverkad eller efter att ha begått brott. Inom 48 timmar ska föräldrar och ungdom kallas till socialtjänst eller polis. Fältassistenter, bra fritidsgårdar, parklek och stöd till föreningar och vuxenvandringar på kvällar och helger är bara ett axplock av allt som pågår.

Även under den kommande sommaren kommer alla ungdomar i åldern 15-18 år att erbjudas sommarjobb i stadsdelen. Det är ett viktigt första steg att få prova på hur det är att arbeta, och att också få sin första egna lön.

Skolorna arbetar hårt med att förbättra skolresultaten och att minska antalet avhopp. Jobbtorgen lyckas bra med att förmedla jobb och minska arbetslösheten. Stockholm satsar nu ytterligare 16,9 miljoner kronor av ytterstadsmedel i Spånga-Tensta på att förbättra tryggheten och trivseln och öka antalet sommarjobb.

Ensam är inte stark. Det är bra att polisen satsar, men samarbete är nyckeln till framgång. Det är viktigt att det samarbetet finns kvar även när polisinsatserna ökar.

Våga fråga och våga lyssna!

Tidigare i veckan har vi kunnat läsa i DN hur alltför få barn beviljas brottsofferersättning trots att lagen nu medger att barn som bevittnat våld i hemmet kan få ersättning. En av anledningarna är att barnen ofta glöms bort i rättsprocessen.

För att ett barn ska få ersättning måste det utredas och bevisas att barnet verkligen bevittnat våld. Ställer man inga frågor får man inga svar. Tyvärr glömmer man ofta att uppmärksamma barnet i utredningen.

I DN:s artikel nämns ett exempel som först ger hopp men sen förstämning. I Uppsala använde polisen tidigare en checklista med enkla frågor som gjorde poliserna uppmärksamma på om det fanns barn som hade bevittnat eller utsatts för våld: viktiga och bra rutiner. Men den metoden övergavs och föll i glömska, till synes utan förklaring.

Jag är övertygad om att det finns fler områden där myndigheterna måste bli bättre på att sätta barnen i centrum. I Sollentuna har min partikollega Lennart Gabrielsson, ordförande i socialnämnden, föreslagit att barn ska få möjlighet att själva lägga fram sina berättelser för politikerna i socialnämnden. Idag filtreras berättelserna genom socialtjänstens utredningar, vilket gör att det inte alltid är tydligt vad barnen faktiskt anser.

Jag skulle gärna se att någonting liknande prövades i Stockholm, naturligtvis utifrån varje barns förutsättningar, önskemål och behov. Det finns mycket kvar att göra innan principen om barnets bästa har blivit verklighet.

Jag ger mig inte förrän ungdomskriminaliteten utrotats!

Nu satsar vi ännu mer för att minska arbetslöshet och kriminalitet bland 20-29-åringar på Järva. Sociala insatsgruppen (SIG-gruppen) för unga vuxna utökas. Fler får chansen att lämna kriminalitet, arbetslöshet och utanförskap. Socialnämnden stöder arbetet och gör en satsning på 5 miljoner extra och sprider modellen till fler stadsdelar.

När arbetet startade räknade vi med att nå 15-20 personer men det var många fler som ville vara med. De ville ändra sitt liv och få hjälp till en ny start och stöd att komma in i det ”vanliga samhället”. Idag är det ca 40 stycken som är med i projektet och lika många står på kö. Jag är jätteglad för de nya satsningarna i socialnämnden. Det innebär ökat stöd i vårt arbete och gör det möjligt att nå fler.

Trots sin ungdom så har deltagarna under många år levt i samhällets utkant med egna lagar och regler och ofta olagliga sätt att försörja sig på. Nu vill de hitta vägen bort från kriminalitet och utanförskap.

Men det är inte lätt och det är här stödet från projektledning och coacher kommer in. Det handlar bland annat om stöd till att själv gå till jobbtorget, påbörja utbildning och börja leta bostad.

Om vi kan lyckas – och vi är på god väg- innebär det inte bara ett nytt bättre liv för deltagarna. Det innebär också en kraftigt minskad nyrekrytering av unga till kriminalitet och ett mycket tryggare samhälle för alla.

Alla åker inte bort på julen – en helg för gemenskap eller ensamhet?

Om några dagar stundar julhelgen. i år är det en riktig arbetstagarjul, man behöver inte ta ut många semesterdagar för att få flera veckors ledighet. Efter en slitsam höst ser många fram emot att resa bort tillsammans med nästan hela familjen  till  varmare länder. Men alla kan inte följa med, kvar hemma blir ofta mormor eller farmor som inte kan eller orkar följa med.

Under de kommande veckorna kan ensamheten kännas alldeles extra. Det är viktigt att öppna dagverksamheter för äldre stockholmare inte håller stängt och det är viktigt att hemtjänst och äldreboenden fungerar extra bra och att det ordnas trevliga aktiviteter med god mat. Jag har förvissat mig om att det ska vara så i vår stadsdel.

Men det räcker inte. Kanske har du någon vän eller anhörig som är ensam i jul? Ett telefonsamtal, en blomma eller bara ditt besök kan göra riktigt stor skillnad. Julen ska vara en högtid för alla och just du kan bidra till det!

Konferens om EU-migranter

I Stockholm möter vi varje dag människor som tigger eller letar burkar för att få mat för dagen och för att få ihop pengar till familjen i ett annat land. Gamla och unga som far illa men ändå tycker att detta liv är bättre än det liv de har i sitt hemland. De flesta har kommit till vår stad för att de hoppats på jobb som inte finns. Det är inte bara i Stockholm det ser ut så här. Situationen känns igen från många andra storstäder i Europa.

För att byta erfarenheter och hitta nya vägar hålls imorgon en viktig konferens i Stadshuset. Deltagarna kommer från många EU-länder, tyvärr dock inte alla. Stockholms stad som bjudit in är förstås välrepresenterat och på plats kommer det också att finnas representanter från ambassaderna i Rumänien, Bulgarien och Frankrike.

Jag brukar oftast föredra att vara ute i verkligheten istället för att gå på konferens men jag tror och hoppas på att mötet imorgon blir ett första viktigt steg i ett samarbete och att det blir ytterligare fokus på denna viktiga fråga. Jag hoppas att det kommer att knytas bra kontakter så att arbetet med att förbättra situationen för de allra mest utsatta EU-migranterna förbättras i hela Europa. Och jag hoppas på att de länder som EU-migranterna kommer ifrån vill förstå att de själva är mycket viktiga aktörer och att de också måste ta ansvar.

Förfärliga skjutningar i Tensta

Först och främst vill jag beröra de fruktansvärda skjutningarna i Tensta i söndags kväll. Mina tankar går till de drabbade familjerna och alla ungdomar vars vänner nu finns på sjukhuset.

Jag närvarade igår på ett möte som anordnades av Somaliska föräldra- och modersmålslärarföreningen på Tensta träff, med anledning av de förfärliga händelserna. Närpolischefen Jörgen Olsson informerade om vad som hände och vad polisen gör. Salen var fullsatt och det var många frågor.

Vår stadsdelsdirektör Maria Häggblom och jag talade på mötet. Även om detta i första hand är en polisiär fråga måste vi i stadsdelsnämnden göra allt vi bara kan för att tillsammans med alla boende och polisen återupprätta tryggheten. Så många goda krafter som finns i Tensta gör att detta bara måste lyckas.

***

En av de många saker vi har gjort i Tensta är att vi har satsat mycket på sommarjobben. Vi har gjort det utifrån en övertygelse om att ungas chanser att få jobb ökar om de får närmare kontakt med arbetslivet tidigt i livet. En rapport från IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, visar nu att jobb under gymnasietiden ger betydligt förbättrade chanser att få jobb efter studierna.

Rapporten visar också att effekten blir störst om de unga arbetar inom det område de har utbildat sig inom. Det är en viktig slutsats som vi måste ta till oss.

Vi har nått dithän att praktiskt taget alla ungdomar på Järva som vill ha ett sommarjobb också kan få det. Jag menar att nästa steg är att fler av dessa jobb måste finnas på den öppna arbetsmarknaden. Fler ungdomar måste få sommarjobb inom den privata sektorn. Vi måste fortsätta samarbetet med privata företag för att nå dit.

I förlängningen skulle jag önska mig att stadsdelarna får möjlighet att ge bidrag till företag som anställer kommunala sommarjobbare, som kompensation för de extra kostnader och merarbete det innebär att ta sig an en ung och oerfaren medarbetare. Liknande modeller finns i flera andra kommuner, exempelvis Sollentuna, och fungerar bra.

***

Idag har jag sammanträde med socialnämnden. Bland de frågor vi ska ta ställning till är ett remissyttrande om en utredning från förra landshövdingen Eva Eriksson om anhöriginvandrade kvinnor som utsätts för våld i nära relationer. Situationen för dessa kvinnor är djupt skrämmande. Som utredningens titel säger är detta kvinnor i ”rättens gränsland”.

För att få stanna i Sverige som anhöriginvandrare krävs som huvudregel att förhållandet varar i minst två år. Om man lämnar sin partner innan dess blir man som regel utvisad. Det är alldeles för svårt att få uppehållstillstånd, även för kvinnor som lämnar förhållandet eftersom de utsatts för hot och våld. Detta system belönar gärningsmännen, kuvar kvinnorna och försvårar för polisen att bekämpa brott.

Eva Eriksson har lagt fram ett antal skarpa förslag, bland annat om en förenklad och förstärkt skyddsregel, fördjupad riskbedömning och rätt till offentligt biträde. Jag hoppas att regeringen nu går vidare och inför dem.


Välkommen till bloggen!

Varmt välkommen till min blogg. Har kommer jag att skriva om aktuella frågor som jag ställs inför i mitt politiska arbete. Jag kommer bland annat att berätta om mitt arbete i Spånga-Tensta Stadsdelsnämnd. Jag vill gärna läsa dina synpunkter och föra ett samtal. Välkommen! Ann-Katrin Åslund